Skip to content

Julbord

Jul och julbord – få saker väcker så mycket känslor. När julen nalkas vet man att man, förutom härliga stunder med nära och kära, även kommer att få hugga in på julbordets alla läckerheter. Många anser att all den goda maten är det bästa med julen. Det är ganska lätt att förstå. De smörgåsbord som vi svenskar är så kända för gör en stor del av julkänslan under denna högtid. Det är något alldeles särskilt med att man plockar maten fritt från långa bord, som formligen bågnar av hemlagade godsaker. Våra svenska julbord har dessutom en lång och anrik historia bakom sig.

Julbord och maträtter

Dagen för dopparedagen – det låter onekligen som att doppet i grytan skulle vara direkt knutet till julafton. Så är dock inte fallet. Ofta under förberedelserna dagarna innan jul brukade man för smidighetens skull doppa lite torrt bröd i köttspadet på spisen och äta. Det var mer en praktisk sak för att mjuka upp brödet som hade blivit hårt. Många andra av de rätter vi äter på våra julbord har också en lång historia. Vikingarna kallade till exempel sitt julfirande för att ”dricka jul”, då man gick runt ett par dagar innan jul för att provsmaka vänner och bekantas julöl inför den stora julfesten.

Många av de maträtter som står dukade på långborden under jul har långa anor , medan vissa rätter tillkommit under senare år. Man är inte riktigt säker på hur länge alla de olika rätterna har hängt med, men vissa finns med under hela historien. De rätter som lockat gäster på julborden längst är julskinkan, julkorven och syltan. De i dag populära prinskorvarna, rödkålssalladen och de olika inlagda sillsorterna är ganska nyligen tillkomna. Köttbullen, som även den är en delikatess på våra julbord, tillkom inte förrän så sent som under 1970-talet. Jansons frestelse, som är ett annat givet inslag på våra julfester, har anor från 1800-talets ansjovislådor.

Atmosfär och tradition

Julbordet är en fest för alla åldrar och smaker. Även för de riktigt små finns det någonting på julbordet som lockar. Det är en nästan magisk tid på året, då alla nära, kära, släkt och vänner samlas för att äta gott och umgås i goda vänners lag. Maten kombineras traditionsenligt med kryddat brännvin och särskild julöl, som ofta är lite mörkare. Det passar bra till den typ av mat som man hittar på bordet, till exempel kötträtterna. I olika delar av Sverige finns det speciella rätter som är tradition för just den ortens julbord. Ett exempel på det är den gotländska saffranspannkakan.

Under 1900-talets början blev det allt viktigare att man skulle duka upp festen i en hemtrevlig miljö, och än i dag är atmosfären en viktig del av julbordet. I och med att julbordet har en så lång historia är det extra kul att fira och festa i en lokal som känns härligt traditionell. Julbord firas med fördel i en klassisk miljö som speglar festens anor på ett bra sätt och, naturligtvis, där det finns gott om plats för alla hungriga gäster.

När traditioner kommer till liv

För att få den rätta stämningen väljer många att äta julbord på gamla herrgårdar och liknande. I en lyxig och klassisk miljö blir känslan kring julbordet ännu mer autentisk. Att samlas i lokaler där julborden hållits i hundratals år ger en genuin känsla för festens långtgående historia. Julbord är en gammal tradition med rötter redan i vikingatidens midvinterblot. Med åren har nya inslag tillkommit och många av de gamla behållits. Det skapar en härlig blandning av vårt moderna liv med de gamla fastedagarnas traditioner och seder. Med tanke på hur julborden har utvecklats under de senaste hundratals åren kan mycket hända framöver. Vem vet hur julborden kommer se ut om hundra år till?

Julbord och dekoration